05-06-2006
Enligt färsk statistik jobbar 57 % av högskolestuderandena vid sidan av studierna. Förr var andelen betydligt mindre. När jag studerade på 80-talet var det ovanligt att man jobbade under terminerna om det inte var fråga om diplomarbete eller dylikt. Förändringen är obestridlig, men flere frågor pockar på svar: Vad beror förändringen på, är den av ondo och - om så är - kan man göra något åt det?
En bakomliggande faktor är säkert kravet på hög levnadsstandard. Ungdomarna vill ha tillgång till egna pengar utan att hålla på och tigga av pappa hela tiden. Det har lett till ett betydligt mer oroväckande fenomen än att högskolestuderanden jobbar "vid sidan om". Hela 20 % av gymnasieeleverna jobbar också! Det fenomenet har jag fått närkontakt med genom två döttrar som suttit i butikskassan under gymnasietiden. Bra har det ju gått (peppar - peppar), men nog har man ibland undrat hur de klarar av alltsammans…
Vidare tror jag att studiestödet har blivit en flitfälla. Förtjänar du mer än 1515€/mån under sommarmånaderna eller mer än 505€/mån under terminen, vilket är lätt hänt för längre komna studeranden, faller en stödmånad bort. Sen måste man förstås jobba ännu mera och stödet hamnar i en dödsspiral.
Är det skadligt att jobba medan man studerar? Jag tror att det kan vara mycket nyttigt att jobba (med måtta) under studietiden. Har man tur får man ett jobb som tangerar det man studerar. Då får man se i vilken tunn man håller på att hoppa i … och har chansen att välja en annan i god tid. Arbetsgivaren kan på ett riskfritt sätt stifta bekantskap med en potentiell framtida fastanställd. WIN-WIN med andra ord.
Jobbar man med något totalt studieorelaterat McJob (ni vet "Low pay- no future") är det ändå en merit. Jag blir åtminstone mycket misstänksam själv om någon arbetssökande eller t.o.m. praktikant inte har någon arbetserfarenhet bakom sig. Dessutom kan det verka motiverande: "Nu vet jag att jag vill studera, dehär vill jag inte hålla på med hela livet.”
Dessutom undrar jag om samhället alls skulle klara sig utan den arbetsinsats som de 299-tusen studerandena som jobbar vid sidan om presterar. Arbetsinsatsens värde blir bara marginellt värdefullare den dag studeranden blir färdig. På min egen arbetsplats gör praktikanterna en viktig arbetsinsats. Jag har svårt att se hur vi kunde klara oss utan dessa ”teknologers” insats. Ersättningen är själig. Det är så att man blir lite besviken när någon av de goda sommarpraktikanterna inte vill fortsätta på deltid på hösten… vadå studier...
Vidare har man varit orolig över att alla dessa jobbande studeranden dräller kvar i utbildningsröret och täpper till det. Själv har jag lite svårt att förstå hur studerande som inte studerar belastar systemet. Kanske någon bättre insatt kan förklara det för mig?
Vad kan man göra för att vända på trenden? Piskan har vi redan prövat på så kanske det är dags att använd morot istället? Kanske kunde studiestödet höjas? Alternativt kunde man få stöd per studiepoäng oberoende av övriga inkomster. Det är trots allt studiepoängen vi vill att studeranden ska prestera, så egentligen är det väl egalt om han dessutom klarar av att jobba vid sidan om?
Lars Stormbom
Vanda