HBL 24.01.2005
I samband med TFIF:s jubileum har man diskuterat teknologiutvecklingens roll i samhället. På ledarplats frågar Björn Sundell (Hbl 16.01) vad som driver nationer framåt när de redan nått toppen.
Efter kraschen 1990 mådde Finland dåligt. En av medicinerna som då ordinerades var att satsa på utvecklingen av högteknologi. Bäst syntes denna satsning i att statliga medel genom TEKES teknologiprogram slussades till utvecklingsprojekt som på något sätt anknöt till någon av de nya heta teknologierna. Idag mår patienten bra, men man frågar sig hur hennes kondition ytterligare kunde höjas. Ett reflexartat svar är då lätt att: ”Om lite av medicinen är bra så är mera bättre.” Alltså borde satsningarna på högteknologiprogram ökas ytterligare. Enligt min mening borde vi istället satsa mer på att göra marknadsmässiga innovationer, dvs. produkter som uppfyller ett verkligt behov.
Vi här i Finland är redan mycket bra på att utveckla ny hård teknologi. Däremot är vi svaga på att skapa ny affärsverksamhet med hjälp av teknologin. Därför borde vi kanske ha affärskonceptprogram som ett komplement till teknologiprogrammen. En stor del av dagens ekonomi går dessutom inte ens ut på att fysiska produkter byter ägare. Olika serviceformer är minst lika viktiga. Att utveckla och marknadsföra nya serviceformer är vi också mycket dåliga på.
En lagbundenhet som man talar om i samband med teknologiutveckling är den såkallade hypekurvan. Den beskriver hur mycket pengar (och publicitet) en viss teknologi får. I början verkar den nya ”hype”-teknologin vara lösningen på alla världens problem. Satsningarna ökar explosionsartat. För att säkerställa finansiering inom ramen för teknologiprogram eller från riskfinansiärer måste det nya hypeordet förekomma i firmans affärsidé eller understödsanhållan. Alla kan säkert dra sig till minnes ett flertal av dessa hypeord (laser-, mikro-, Internet-, e-kommers, bio- , mm.) . Idag är det gällande hypeordet ”nano”.
Många tror på ideologin om att den som är först ute på marknaden med en ny teknologi blir en vinnare (”early bird gets the worm” , ung. ”tidig fågel tar masken”). Efter 3 - 4 år visar det sig att möjligheterna för bärande affärsverksamhet är mycket mindre än man trodde. Det tidigare hypeordet förvandlas till en svordom. Internethypen kraschade år 2000. Nu verkar det som om ”bio” skulle vara på väg ut.
Några år senare , 7 – 10 år efter starten kommer den andra vågen sakta igång. Riktig bärande affärsverksamhet växer småningom fram. Då är det ofta i företag som inte gick med i den första glädjeyran, utan arbetar enligt en annan filosofi (”the second mouse gets the cheese” ung. ”den andra musen tar osten”).
För att vår ekonomi skulle utvecklas så bra som möjligt borde vi alltså satsa mera på att utveckla affärsidéer och nya serviceformer, samt titta på mindre sexig teknologi som är på väg in i den andra vågen. Internet- och e-kommers är inne i andra vågen nu. Dessutom skulle det säkert vara bra att inte totalt kasta ut allt biorelaterat.
Lars Stormbom
Diplomingenjör
Vanda